Tårarna bara rinner..

Jag drömmer, och glömmer bort men ändå inte. Visst är det svårt att förstå? Jag förstår ju inte ens själv.

Hur som, jag kollade på filmen "Jag saknar dig" och jag avr glad att jag kollade på den själv. Har nog aldrig i hela mitt liv gråtit så mkt till en film som jag gjorde. Låtarna var bra, bra handling och jag har suttit och bölat så pass mkt att jag har fått ont i huvudet.

Minnena kommer tillbaka. Det var som ett sår som någon rev upp. Det gjorde så ont. Älskade Natalie vad jag saknar dig!!

Man kan inte sluta att tänka på hur livet kunde ha varit, just nu idag ist för hur det är nu. Jag fortsätter att tänka "fel eller konstigt men jag försöker lära mig. Man lär sig hela livet säger man ju..

usch nu blev jag för djup, för mig själv med en dusch på det här så.

Va rädd om era nära och kära, man tar allt förgivet alldeles för ofta. Stanna upp, och tänk hur bra du har det och vad underbara människor du har i ditt liv som du fått lära känna. Det finns dem som har det bättre, och det finns dem som har det betydligt mkt värre. Man har olika saker att kämpa för.



Saknar er!!



<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0