CarroJa -

Om allt vore som förut..

Ibland kan jag inte låta bli att tänka på tiden som var. Tiden i högstadiet. Även om den var hur jävla underbar som helst så var det jävligt tufft vissa stunder. Men det gjorde ingentingl. För man visste ändå att det skulle bli bättre på ngt sätt. Man hade sina kompisar där som gjorde allting till minnen eller till bättre stunder. Utan kompisar vore man ingenting! Det är tack vare dom som man är som man är.. Alltså på ett positivt sätt! :)

Alla kvällar man spenderade hos varandra, alla nätter man satt uppe bara för att man kunde det, alla singstar kvällar, alla bakdagar, promenaderna, fikastunderna, pluggdagarna och framförallt spexkvällarna!

Allt det där är minnen blott, men det ska jag försöka återuppliva tillsammans med Bella och några till. Bara en sån grej. Vi hade vart super bra kompisar i ca 10 år, och sen helt plötsligt gick det inte och vi var ifrån varandra. Ca 4-5 år och nu inser man hur jävla töntig och barnslig man var att det blev som det blev. Men vi kanske behövde vara ifrån varandra den tiden. För nu känns det som man är tillbaka där man slutade på ett bra sätt. Man vet vart man har henne, man vet vad man kan säga. sånt där som man var osäker på förut.

Det gäller att våga och tro det eller ej, bli lite vuxen. Jag kan nog inte tänka mig som "vuxen" även om jag snart inte är tonåring längre. Det skrämmer mig lite. När börjar livet?

Alla dessa låtar man spelade, det har också blivit lite som minnen. man hör en låt, känner igen den och reflekterar på "the moment" som var då. Nu kan det bli till nya minnen för livet.

Natalie skulle vara i livet. farfar skulle vara i livet om han hade fått varit frisk. Isak skulle finnas. Katten, ja alla djur och människor som man saknar och älskar, dem skulle få finnas om det vore som förut. Jag kanske skulle ha fortsatt med friidrotten.. Jag hoppas bara att Johan och jag skulle varit ihop då. Om allt vore som förut..

Nu sitter man här, snart 20 år gammal (okey, visst det är ingen ålder, men ÄNTÅ) och vet inte vad man vill göra med livet. Vad är det jag vill? Ut och resa? Fine! Men man behöver pengar, och för att få pengar behöver man ett jobb. Jag tar inte vilket jobb som helst. Samtidigt som jag vet att man inte ska vara kräsen dessa tider, men jag är det! Jag vill inte vara någon telefonförsäljare som ringer och stör människor eller får luren i örat. Nej, tack. Tacka vetja ICA då. Jag klarar mig ett tag på det..

Imorn ska jag få träffa Bella. Det blir förmodligen en fika på stan och sedan blire minnessnack I guess..